en liten stund tvekade jag. det kanske inte finns tröst där idag? jag har nog inbillat mig, skapat en enfilig väg mot något jag tror är lycka. men motorn skär sig, och ingen möter mig.
jag har kanske byggt ett luftslott?
så jag sätter på Live från Stadion 2003 "kevlarsjäl".
det var likadant som det alltid varit, och vi fortsätter all älskar varandra besinnigslöst.
för alltid.
