funderar på det här med dialekter. enligt vissa anonyma källor så har jag ett lätt drag av norrländska i mitt tal. lite dalmål smyger sig också in. men mest av allt är det mina förlorade år i köping som tydligen slår igenom.
jag vet inte, jag. är ett vitt papper, redo att fyllas på.
cynikern, jag är en konsutställning och du tar på alla föemål med dina vackra händer.
oh,the joy.
någon dag, mina vänner, ska jag erkänna min sexuella läggning.
tyvärr är jag inte en muffsoldat.
