jo och jag avhandlade en hel del igår. däribland min politiska orientering.
jag ska erkänna att jag vart lite ställd när min radikala partner in crime klämde fram att hon skulle lägga sina sympatier på grårosen.
men jag gillar göran.
och socialdemokraterna har en fin agenda, om än något dragen i smutsen.
jag har alltid räknat mig själv som en kommunist. men jo tyckte att vänstern var rätt val för mig, och lars ohly är ju gudbevars också mer röd än han låter påskina.
hur rättvist är det att jo får heja på både lars och ali?
inte ett skapandes dugg.
men gudrun är min, jo. det ska ditt söta lilla sossehuvud bli varse.
