det är mer naket att skriva om sin glädje.
det är skört.
det tar slut.
det ska du skydda från giriga och elaka fingrar.
men att vädra det tråkiga...ja, det är just det.
en tråkig, självuppfyllande spåelse.
en oändlig cirkel som fördjupas, vidgas och sväljer dig hel om du ger den spelrum.
så jag sitter med huvudet i händerna och tänker igenom allting, vänder och staplar om. någon ordning ska det väl finnas?
jenna tycker det.
hon brukar få rätt.
