just nu vill jag ut och gå i mörkret, fundera på döden och vara lite djup.
jag skojar naturligtvis. med min dödsångest skulle det vara tämligen dumt.
bara en sak ger mig mer nervproblem än livets slut. att sänka garden, släppa in människor och vara personlig och intim gör mig akut skitnödig.
en skicklig terapeut skulle säga att jag har närhetsproblem.
just därför ska jag aldrig gå dit igen.
betala för att få höra vad jag redan vet sysslade jag med hela högstadiet. även om det i ärlighetens namn var mors och fars skattepengar som bekostade den galenskapen.
