"unpretty" var min favoritlåt när jag var femton och kär i min konfirmationsassistent.
han hade manchesterjeans och glasögon.
åh, jag var så förälskad.
han var tjugo och tyckte att mitt barnsliga intresse var smickrande.
en winwin-situation.
tills den dagen pappa såg oss stå lite för nära och prata under våran loftgång.
då vart det ett jävla liv.
den gudfruktiga ynglingen såg jag aldrig igen.
