varje gång det ringer så hoppar jag ur mina omatchade strumpor.
övertygad om att det är säpo, cia el dyl som snappat upp mina usafientliga tankar och nu vill göra upp med kommunistsnippan/feministfittan.
kom och ta mig då! hinner jag upproriskt tänka innan jag svarar med ett pipigt: "hallå..?"
civilt motstånd och paranoia kommer i ett paket och funkar inte utan varandra.
